Producent: Tike, Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral
Grunden för upprättandet av statistiken: Upprättandet av statistiken baserar sig på lagen om jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (1200/1992 och 667/2006), lagen om landsbygdsnäringsstatistik (1197/1996), lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) samt statistiklagen (280/2004). Därtill innehåller Europaparlamentets och rådets förordning 1165/2008 skyldigheter angående statistiken över slaktade djur.
Statistikens finansieringsgrund:
Upprättandet av statistiken finansieras årligen från Tikes medel.

1. De statistiska uppgifternas relevans

1.1. Uppgiftsinnehåll och användningssyfte

 Statistiken omfattar uppgifter på månads- och årsnivå om slaktkroppar av nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfän och hästar per styck och kilo som slaktats i slakterier samt de genomsnittliga slaktvikterna. Statistiken innehåller också producentpriser för nöt-, svin-, får- och fjäderfäkött.

På årsnivå innehåller statistiken dessutom uppgifter om antalet nötkreatur, svin och får per styck och kilo som slaktats på gårdarna. Uppgifterna presenteras på hela landets nivå i statistiken.

 De statistiska uppgifterna används av bland annat förvaltningen, forskningen, företagen inom lantbruks- och livsmedelsbranschen, producentorganisationerna och rådgivningen. Internationella användare av uppgifterna är bland annat EU:s statistikmyndighet Eurostat och FAO.

 1.2. Begrepp

I uppgifterna om slaktkropparnas antal och mängd i slakteristatistiken ingår slaktdjur som slakterierna köpt av producenterna, djur av slakteriets egen produktion som slaktats, producentåterbäring samt slakt som utförts på entreprenad för producenterna. Slaktvolymerna innehåller inte de slaktkroppar som ratats i köttkontrollen och inte mängden ratat kött.

 1.3. Klassificeringar

De i slakterier slaktade djurkropparna per styck och kilo samt de genomsnittliga slaktvikterna presenteras enligt följande klassificering på hela landets nivå:

 Nötkreatur: Kor, kvigor slaktvikt 130 kilo och över, tjurar slaktvikt 130 kilo och över, ungtjurar slaktvikt 80-129 kilo och kalvar slaktvikt under 80 kilo

 Svin: Suggor, galtar och slaktsvin

 Får: Lamm och andra får

 Fjäderfä: Kalkoner, broilers, broilerhönor och andra fjäderfä (innehåller bland annat hönor, tuppar, gäss och ankor)

Getter

Hästar

1.4. Undersökningsobjekt och uppgiftslämnare

Statistiken beskriver utvecklingen av mängden producerat kött, antalet slaktade djur och den genomsnittliga slaktvikten.

De slakterier som omfattas av informationsinsamlingen är slakterier som godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket Evira eller småslakterier som godkänts av kommunens livsmedelsmyndighet. Vissa småslakterier omfattas inte av informationsinsamlingen.

1.5. Beaktande av användarnas perspektiv

Respons insamlas aktivt av användarna av statistiken i anslutning till seminarier och möten där statistiska reformer behandlas, begäran om skriftliga kommentarer och Tikes årliga kundnöjdhetsenkät. Respons tas också emot via direkta kontakter. Den mottagna responsen följs upp och beaktas när statistiken utvecklas.

2. Uppgifternas noggrannhet och tillförlitlighet

2.1.  Undersökningsmetod

Uppgifterna insamlas av slakterierna månatligen med hjälp av en statistikblankett. Slakterierna skickar in uppgifterna gällande den föregående månaden senast den 15 i följande månad. Av de största slakterierna frågas förutom uppgifterna om antalet och mängden slaktade slaktkroppar också om det eurobelopp som betalats för köttet till producenterna.

 Uppgifterna om hemslakt av nötkreatur, svin och får baserar sig på information som insamlas av odlarna genom en urvalsundersökning vartannat år. Urvalsundersökningen görs som en telefonintervju i december. Populationen i urvalsgruppen består av gårdspopulationen i lantbruksregistret. Populationen i registret består av alla gårdar som bedriver lantbruksproduktion och som har minst en hektar jordbruksareal och minst en husdjursenhet husdjur. Till exempel år 2009, då urvalsundersökningen genomfördes senast, bestod populationen av 64 175 gårdar. Urvalsramen i populationen bildades av de gårdar som hade nötkreatur (16 420 gårdar), svin (2 270 gårdar) och får (1 800 gårdar). Av nötkreatursgårdarna plockades ett urval på cirka 2 000 gårdar, av fårgårdarna ett urval på cirka 520 gårdar och av svingårdarna ett urval på cirka 1 000 gårdar till vilka förfrågan om slakt på gårdarna riktades. För att urvalet ska vara så representativt för hela landet som möjligt är urvalet skiktat i tre delar enligt gårdens geografiska läge, produktionsinriktning och gårdsstorlek. Varje år byts 1/3 av gårdarna i samplet ut mot nya gårdar.

 De data man fått fram vid undersökningen estimeras både genom normal estimering med viktningskoefficienter för stratifierat urval och genom kvotskattning. Om man i det skede uppgifterna behandlas till exempel lägger märke till att ett observerat värde är ovanligt stort kontrolleras att det observerade värdet är korrekt. Om värdet är korrekt, stryks gården från stratat och gården ombildas till ett eget stratum, varvid det avvikande observerade värdet inte viktas för tungt i det ursprungliga stratat. Svarsprocenten i urvalsundersökningarna har varit 97 %.

 Volymerna för hemslakt estimeras de år då odlarna inte får förfrågan. Estimaten baserar sig på den information i urvalsundersökningen som anger hur många nötkreatur, svin och får som i genomsnitt slaktas på gårdarna per år.

2.2. Faktorer som inverkar på statistikens tillförlitlighet

 Slakteristatistikens täckning kan anses vara ganska god, eftersom data insamlas av så gott som alla slakterier som bedriver slakteriverksamhet. Vad gäller slakten av får försämras tillförlitligheten av att uppgifter inte nödvändigtvis fås av alla slakterier som slaktar får.

 I fråga om gårdsslakt av nötkreatur, svin och får kan statistikens tillförlitlighet försvagas av ett visst svinn i fråga om svaren och också av att urvalsmetoden kanske inte är den bästa metoden för att få fram en verksamhet som utövas på ett ganska litet antal gårdar.

 2.3. Förfaranden för rättelser av fel

 Fel i statistiken korrigeras så snabbt som möjligt. De korrigerade uppgifterna publiceras på statistikens webbplats.

 3. Uppgifternas aktualitet och punktlighet

 Uppgifterna om den föregående månadens slakter publiceras den sista vardagen i följande månad eller därpå följande vardag. Uppgifterna i månadsstatistiken är preliminära, eftersom uppgifterna om slaktmängderna alltid förändras något efter att statistiken publicerats. Slakter över hela året publiceras i slutet av februari och uppgifterna i statistiken är slutliga.

Information om datumen för publiceringen av statistiken och eventuella ändringar i den finns i publiceringskalendern för statistiken i Tikes lantbruksstatistiktjänst Matilda på adressen: www.lantbruksstatistik.fi/sv/julkistamiskalenteri

4. Statistikens enhetlighet och jämförbarhet

Statistik över produktionen av kött finns tillgänglig från början av 1950-talet. Tidsserierna i statistiken är jämförbara från och med år 1996, som var det första år då varmviktsavdrag tillämpades under hela statistikåret. I Finland började man vid vägningen av slaktkroppar tillämpa ett varmviktsavdrag på 2 % den 1 juli 1995. Varmviktsavdraget innebär att man minskar kroppens varmvikt med 2 % för att kompensera den viktminskning som sker när slaktkroppen svalnar. Avdrag för varmvikt tillämpades inte mellan 1 mars 1990 och 30 juni 1995. Tidigare, fram till den 28 februari 1990, användes ett varmviktsavdrag på 3 %. I statistiken har varmviktsavdragets effekt kalkylerats bort för perioden 1 januari 1990-28 februari 1990. Förändringarna gäller inte slakt av fjäderfä eller slakt som utförts på gårdarna.

Från och med 2001 har uppgifterna om slaktkropparnas antal och mängd vid slakt av nötkreatur i slakterier fåtts från nötkreatursregistret. Fram till år 2001 samlades uppgifterna om slakt av nötkreatur vid slakterierna in månatligen från slakterierna med en statistikblankett.

Från och med år 2006 har uppgifterna om slakt av hästar, getter och får samlats in från flera slakterier än under tidigare år. Från och med år 2006 är uppgifterna om slaktmängderna av dessa djur därför inte helt jämförbara med slaktmängderna för år 2005 och tidigare år.

Sedan 2008 har mängden hemslaktat fjäderfä inte längre upptagits i statistiken.

Fram till 2008 statistikförde man separat slaktmängderna för gräs- och dikalvar med en slaktvikt från 30 kg till under 80 kg samt kalvar på under 30 kg. Sedan 2009 har dessa kategorier slagits ihop, och i statistiken publiceras slaktmängder och producentpriser för kalvar på under 80 kg. Dessutom har man i statistiken sedan 2009 publicerat slaktmängderna för fjäderfä i kategorierna kalkoner, broiler, broilerhöns och övriga fjäderfä

Uppgiften om hemslakt av nötkreatur baserar sig på urvalsundersökningen år 2009. Åren 2001–2008 har hemslaktsvolymerna baserat sig på nötkreatursregistret och under tidigare år på urvalsundersökningen. År 2010 baserade sig volymerna för hemslakt av nötkreatur, svin och får på estimat.

Tike publicerar årligen statistik över den regionala köttproduktionen som omfattar uppgifter om produktionen av nöt- och svinkött enligt ELY-central och kommun. Denna statistik omfattar inte uppgifter om slakt på gårdarna.

5. Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Statistiken omfattar på månads- och årsnivå de djur som slaktats i slakterier per styck och kilo, genomsnittlig slaktvikt och producentpriser. På årsnivå omfattar statistiken även hemslakt av nötkreatur, svin och får.

Statistiken publiceras månatligen i lantbruksstatistiktjänsten Matilda på adressen: www.maataloustilastot.fi/sv/tilasto/2029

På statistikens webbplats finns tidsserier över de månatliga slaktvolymerna sedan 2009 och uppgifter på årsnivå sedan 1996. Statistiska uppgifter publiceras årligen även i Lantbruksstatistisk årsbok och i publikationen Från åkern till bordet.

Päivitetty

05.08.2011