Antalet husdjur

1. Statistikuppgifternas relevans

 1.1   Sammanfattning över statistikens datainnehåll och användningsändamål

Statistik över antalet husdjur innehåller uppgifter om antalet nötkreatur, svin, får, getter, fjäderfä och antalet hästar på gårdarna. Antalet husdjur statistikförs beroende på djurart två gånger om året (1.4 och 1.5 eller 1.6 och 1.12).  Uppgifterna publiceras enligt arbetskrafts- och näringscentral. Uppgifterna är också tillgängliga enligt andra områdesklassificeringar. Uppgifterna i statistiken används av bland annat jordbruksförvaltningen, Eurostat, forskningen, livsmedelsindustrin och lantbruksföretagarna.

1.2   Begrepp

Antalet svin 1.4. och 1.12.: I antalet ingår inte vildsvin.

Antalet får 1.5. och 1.12.: I tackorna inräknas får som lammat minst en gång och minst ett år gamla honfår som inte lammat. Kategorin övriga får omfattar lammtackor, baggar och lammbaggar.

Antalet fjäderfä 1.4.: Gruppen ”övriga fjäderfän” omfattar ankor, gäss, pärlhöns, strutsar samt hägnade gräsänder och fasaner

Antalet hästar 1.4.: I antalet hästar och föl på gården ingår odlarfamiljens egna hästar och delägda hästar, som odlaren eller odlarfamiljen delvis äger, och som sköts på gården. I antalet ingår också hästar som ägs av andra men som sköts på gården.

1.3   Klassificering

Antalet nötkreatur 1.5. och 1.12.

• Tjurar 2 år och över, tjurar 1- <2 år
• Mjölkkor och dikor
• Kvigor 2 år och över till mjölkkor, dikor och slaktdjur
• Kvigor 1 - < 2 år till mjölkkor, dikor och slaktdjur
• Tjur- och kokalvar under 1 år

Antalet svin 1.4.

• Galtar levande vikt 50 kg och över
• Suggor levande vikt 50 kg och över
• Slaktsvin levande vikt 50 kg och över
• Svin levande vikt 20-50 kg
• Grisar levande vikt under 20 kg

Antalet svin 1.12.

• Galtar levande vikt 50 kg and över och unga svin som föds upp till avelsgaltar.
• Suggor levande vikt 50 kg och över: i) betäckta suggor som grisat minst en gång ii) obetäckta suggor som grisat minst en gång iii) betäckta suggor som inte grisat samt iiii) suggor som varken grisat eller betäckts.
• Slaktsvin: slaktsvin levande vikt 50 kg - under 80 kg, slaktsvin levande vikt 80 kg - under 110 kg och slaktsvin levande vikt 110 kg och över.
• Övriga svin: levande vikt svin 20 kg - under 50 kg och grisar levande vikt under 20 kg.

Antalet får 1.6. och 1.12.

Tackor och övriga får

Antalet getter 1.6.

Getter

Antalet getter 1.12.

Hongetter och övriga getter

Antalet fjäderfä 1.4.

Höns, kycklingar, tuppar, broilrar, kalkoner och övriga fjäderfän

Antalet fjäderfä 1.12.

Höns

Områdesindelningen sker enligt den kommun där gårdens driftscentrum är beläget.

Antalet husdjur publiceras enligt arbetskrafts- och näringscentral. Uppgifterna om antalet husdjur på våren (beroende på djurart 1.4 1.5. och 1.6) samt antalet nötdjur 1.12 är även tillgängliga enligt andra områdesklassificeringar och boskapsstorleksklass.

1.4   Uppgiftskällor

Uppgifterna om antalet svin, fjäderfä och hästarna på gårdarna 1.4. baserar sig på lantbruksregistret. Nötkreaturens antal fås från nötkreatursregistret och antalet får och getter från får- och getregistret. Uppgifterna om antalet svin och höns 1.12. baserar sig på gårdsundersökningen som görs  urvalsundersökning bland odlarna.

1.5 Lagar, förordningar och rekommendationer

Tikes statistikproduktion grundar sig på lagen om jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (1200/1992), statistiklagen (280/2004), lagen om landsbygdsnäringsstatistik (1197/1996) och lagen om landsbygdsnäringsregistret (1515/1994). Därtill innehåller Europaparlamentets och rådets förordning 1165/2008 skyldigheter angående statistiken över antalet husdjur.

2. Metodbeskrivning av den statistiska forskningen

2.1. Statistikpopulation

Uppgifterna om antalet svin, fjäderfän och hästar på gården per 1.4 baserar sig på lantbruksregistret.

Lantbruksregistret är en totalundersökning, vars population består av alla gårdar som bedriver lantbruksproduktion, och som har minst en hektar utnyttjad jordbruksareal eller som har ett antal husdjur motsvarande minst en husdjursenhet.

Nötkreaturens antal tas fram genom en totalundersökning av nötkreatursregistret och antal får och getter av får- och getregistret.

Uppgifterna om antalet svin och höns den 1 december baserar sig på en urvalsundersökning (gårdsundersökningen). Som population för samplingen används lantbruksregistrets population. I registrets population ingår alla gårdar som bedriver jordbruksproduktion, och som har minst en hektar jordbruksareal och som har ett antal husdjur motsvarande minst en husdjursenhet.

2.2. Forskningsdesign och datainsamling

Uppgifterna om antalet svin, fjäderfä och hästarna på gårdarna enligt lantbruksregistret (den 1 april) baserar sig på data som samlats in av jordbrukarna i samband med ansökningarna om EU-stöd. Uppgifterna matas in vid kommunerna på försorg av landsbygdsmyndigheten. Tike samlar in data från de gårdar som inte ansöker som stöd genom en separat statistikförfrågan.

Uppgifterna i nötkreatursregistret baserar sig på odlarnas uppgifter om nötkreaturens födelse samt om köp, utmönstring och flyttning av kreatur. De praktiska uppgifter som har att göra med upprätthållandet av nötkreatursregistret sköts av ProAgria Lantbrukets Datacentral Ab.

Uppgifterna i får- och getregistret baserar sig på får- och getuppfödarnas anmälningar av födslar, inköp, flyttningar och utmönstring av djur. Inköp, flyttningar och utmönstring av djur ska anmälas till registret inom sju dagar från händelsen. Vad gäller uppgifterna om födslar ska får- och getuppfödarna anmäla djurens födelseuppgifter till registret inom sex månader från händelsen.

Gårdsundersökningen som utförs som en sampelundersökning görs i december genom telefonintervjuer. Populationen för gårdsundersökningen var år 2009 ca 64 200 gårdar. Svingårdarna, ca 2 500 gårdar, används som urvalsram vid samplingen. Bland gårdarna utvaldes ett sampel om 1 170 gårdar, som tillfrågas om data gällande antalet svin. För att urvalet ska bli så representativt som möjligt är det skiktat i tre delar enligt gårdens geografiska läge, produktionsinriktning och gårdsstorlek. Varje år byts 1/3 av gårdarna i samplet ut mot nya gårdar.

De data man fått fram vid undersökningen estimeras både genom normal estimering med viktning för stratifierad sampling och genom kvotskattning. Om man i det skede uppgifterna behandlas till exempel lägger märke till ett observerat värde som är ovanligt stort kontrolleras att det observerade värdet är korrekt, bland annat så att man jämför uppgiften om antalet svin med data som gården lämnat tidigare. Om värdet är korrekt, stryks gården från stratat och gården ombildas till ett eget stratum, varvid det avvikande observerade värdet inte viktas för tungt i det ursprungliga stratat. Av de gårdar som ingick i samplet besvarade ca 97 % frågorna för gårdsundersökningen i december 2008.

3. De publicerade uppgifternas felfrihet och exakthet

Tillförlitligheten hos de uppgifter om antalet husdjur som baserar sig på lantbruksregistret och gårdsundersökningen kan försämras av svarssvinnet. En del av de gårdar som ingår i urvalet för gårdsundersökningen kan inte nås under den period data samlas in och en del vägrar att ge uppgifterna. Estimeringen av antalet slaktsvin och höns försvåras av att svinstallen och hönseri ofta töms och fylls på en gång, och för att det kan bli en produktionspaus mellan produktionsomgångarna. De gårdar som ingår i urvalet kanske då inte ger en korrekt bild av den faktiska situationen, följden kan bli att resultaten antingen under – eller överskattas.

Urvalet för gårdsundersökningen var fram till år 2006 planerat att ge en bild av både husdjursproduktionen och växtproduktionen. Urvalet var således inte nödvändigt det bästa möjliga för att ge en representativ bild av antalet djur, eftersom endast en liten del av gårdarna håller djur. Från och med år 2006 har samplingen planerats så att man gör skilda urval av husdjurs- och växtodlingsgårdar. Detta har förbättrat representativiteten/överensstämmelsen för uppgifterna om antalet djur.

Uppgifterna om antalet nötkreatur kan anses vara tillförlitliga på grund av att det övervakas att registret är heltäckande och korrekt.

Antalet får och getter 1.12.2007 samt 1.6. och 1.12.2008 kan endast betraktas som riktgivande, eftersom uppgifterna i får- och getregistret inte är helt tillförlitliga. Dessutom var man år 1.12.2007 tvungen att imputera uppgifterna från flera gårdar för statistiken. Uppgifterna från 2005 och 2006 samt 1.6.2007 kan betraktas som relativt tillförlitliga, eftersom de baserar sig på uppgifter som insamlats från alla får- och getuppfödare genom en postenkät.

4. De publicerade uppgifternas tidsenlighet och rättidighet

Uppgifterna om antalet svin, fjäderfän och hästar den 1 april samt uppgifterna om antalet får och getter den 1 juni är tillgängliga i mitten av februari. Uppgifterna om antalet nötkreatur den 1 maj är tillgängliga i mitten av juni.

Uppgifterna om antalet nötkreatur och svin den 1 december är tillgängliga i mitten av februari och uppgifterna om antalet höns den 1 december i slutet av februari. Uppgifterna om antal får och getter den 1 december är tillgängliga i slutet av juni.

5. Uppgifternas tillgänglighet och transparens

Uppgifterna om antalet husdjur publiceras årligen i form av en statistisk rapport, som är tillgänglig i informationstjänsten Matilda på adressen www.matida.fi

Uppgifterna över antalet husdjur den 1 april och den 1 maj publiceras i Lantbruksregistret och i den Lantbruksstatistiska årsboken. Uppgifter om antalet husdjur har publicerats sedan 1950-talet.

6. De statistiska uppgifternas jämförbarhet

Statistiken över antalet svin, fjäderfän och hästar på gården är huvudsakligen jämförbara med uppgifterna för tidigare år. Tidpunkten för statistikföringen har varierat något under olika år.

Från och med år 1995 har man klassificerat minst fem månader gamla höns som värphöns. Tidigare var åldersgränsen sex månader. Från år 2007 ingår i antalet hönor den 1 december värphöns av alla åldrar, vilkas ägg används för livsmedelsändamål.

Uppgifterna om nötkreaturens antal har från och med år 1999 baserats nötkreatursregistret. Tidigare baserades uppgifterna om antalet på våren på uppgifter från lantbruksregistret och uppgifterna om antalet den 1 december på lantbruksundersökningen som görs som en urvalsundersökning bland jordbrukarna.

Statistikföringen över antalet nötkreatur har preciserats från och med år 2003. Våren 2003 togs ett nytt nötkreatursregister i bruk och samtidigt justerades de statistiska definitionerna. Den justerade definitionen inverkar i synnerhet på antalet kor och antalet kvigor över 2 år i förhållande till tidigare år. Man har särskilt preciserat definitionen av kvigans första kalvning.

Från och med år 2005 har antalet får och getter grundat sig på registret över får och getter. Tidigare statistikfördes antalet får och getter den 1 maj och uppgifterna baserades på lantbruksregistret. Uppgifterna om antalet den 1 december baserar sig på lantbruksundersökningen som görs som en urvalsundersökning bland jordbrukarna. På grund av att de statistiska metoderna ändrats är uppgifterna före och efter 2005 inte helt jämförbara.

7. Tydlighet och konsistens

Antalet svin och höns den 1 april baserar sig på en totalundersökning och den 1 december på en urvalsundersökning. Uppgifter som samlats in med hjälp av olika metoder är inte helt jämförbara.

Uppdaterat