Näringsbalans

Statistikuppgifternas relevans

Näringsbalans är en helhetskalkyl som framställts i form av en balansräkning och utformats enligt FAO:s klassificering. Kalkylen presenterar Finlands föda, allt från produktion till konsumtion. I kalkylen som utförs varje kalenderår klargörs olika födoämnes produktion, lagerförändringar, import- och exportmängder samt inhemska användning. Den inhemska användningen delas dessutom upp enligt ändamål i användning som frö (spannmål), användning till foder, användning inom livsmedelsindustrin och non food-industrin samt till konsumtion (matens brutto- och nettokonsumtion). Syftet med balansen är att å ena sidan klargöra kostens gång från produktion till konsumtion och å andra sidan att räkna ut konsumtionen ifall den inte finns registrerad i konsumtionsstatistiken.

Publikationens uppgifter utnyttjas bl.a. till följande ändamål: FAO:s näringsbalans (Food balance Sheets), OECD:s konsumentstatistik, samnordiska projekt samt i hemlandet  bl.a. i jordbrukets helhetskalkyl, olika konsumtions- och produktionsstatistik, uppgörandet av prognoser och försörjningsberedskapskalkyler.

Näringsbalans innehåller 11 livsmedelsgrupper (spannmål, potatis, socker, baljväxter, grönsaker, frukter och bär, kött, hönsägg, fisk, mjölkprodukter, fetter) samt drycker. Grupperna uppdelas ytterligare i enskilda produkter, som år 2008 var 73 stycken. Balansen uppdelas i en makro- och en mikro-del. På makro-nivå behandlas uppgifter för hela landet (milj. kg) medan mikro-delen presenterar den mängd föda en finländare i genomsnitt förbrukar, kg/år och kg/dygn. På makro-nivå behandlas även kostens energi-, protein-, fett- och kolhydratinnehåll.

Näringsbalansens uppgifter baserar sig huvudsakligen på Tikes (Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentrals), Livsmedelsindustriförbundet rf:s, Tullstyrelsens samt vilt- och fiskeriforskningsinstitutets riksomfattande statistik.

Tikes statistikproduktion grundar sig på lagar om jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (1200/1992), lagen om landsbygdsnäringsstatistik (1197/1996) samt på statistiklagen (280/2004).

Metodbeskrivning

Näringsbalans är en helhetskalkyl, vars uppgifter sammanställs från olika informationskällor. De viktigaste källorna är Tikes produktions- och skördestatistik samt lantbruksundersökningar, Livsmedelsindustriförbundet rf:s statistik över försäljning i hemlandet, Tullstyrelsens statistik om utrikeshandeln samt statistik från vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. Livsmedlens konsumtionsmängder räknas huvudsakligen ut utgående ifrån deras produktionsstatistik. Den inhemska användningen fås på det här sättet genom att ta bort exportmängderna från den inhemska produktionen och tillsätta importmängderna.

Vidare tas också i betraktande de förändringar som sker i lagret för de livsmedel det är möjligt att få uppgifter om.  En del av produkternas produktion räknas ut på basen av konsumtionen. I det här fallet fås hela den inhemska användningen som en summa av användningen till mat, frö och foder samt livsmedels- och non food-industrin. Matens nettokonsumtion är den samma som bruttokonsumtionen hos alla produkter, med undantag för spannmål. Bruttokonsumtionen för spannmål mäts enligt kornvikten medan nettokonsumtionen mäts enligt mjölvikten. Konsumtionen av livsmedel per person fås genom att dividera matens nettokonsumtion med ifrågavarande års folkmängd.

Uppgifternas riktighet och precision

Näringsbalans omfattning beror på mängden tillgängliga uppgifter. Hushållens trädgårdsproduktion, användning av bär och frukter samt växtfetternas användning till matlagning måste till en del uppskattas.

De  konsumtionsuträkningar för livsmedel som baserar sig på näringsbalanser berättar p.g.a. de metoder som använts vid uträkningen inte den exakta mängd mat som konsumerats. Till exempel förlusten på mat och odling för eget bruk kan i statistiken beaktas endast på basen av olika uppskattningar. Med hjälp av näringsbalansräkningar kan man trots allt följa livsmedlens konsumtionstrender över längre tidsperioder. Detta är möjligt eftersom kalkyleringsmetoderna och informationskällorna hålls nästan oförändrade från år till år.

Uppgifternas tidsenlighet

De uppgifter som presenteras för år 2007 är slutliga, medan näringsbalansräkningen från år 2008 är preliminär. Den slutliga näringsbalansen 2008 färdigställs i juli 2010.

Uppgifternas tillgänglighet

Uppgifterna publiceras årligen i Näringsbalans-publikationen som förutom tabellerna innehåller en kort sammanfattning om den senaste näringsbalansens resultat samt grafiska diagram. I slutet av publikationen presenteras konsumtionen av mat per person från och med år 1998. Publikationen är tvåspråkig (finska och engelska). Uppgifterna som finns i Näringsbalans publiceras dessutom årligen i Tikes lantbruksstatistiska årsbok. Näringsbalanser har utarbetats sedan år 1949/50. Ända fram till år 1994 sammanställdes de av Lantbruksekonomiska forskningsanstalten.

Uppgifternas jämförbarhet

De uppgifter som presenteras i tidsserien är huvudsakligen jämförbara. Förändringar som påverkar jämförbarheten finns nämnda i hänvisningarna till tabellerna. Fram till år 1968/69 berörde balansens uppgifter skördeåret (1.7.–30.6.). Sedan år 1970 har kalenderåret använts som referensperiod.

Uppdaterat 18.12.2009

Uppdaterat