Totalproduktionen av kött

1. Statistikuppgifternas relevans

1.1   Sammanfattning över statistikens datainnehåll och användningsändamål

Statistiken över totalproduktionen av kött är en årsstatistik som innehåller uppgifter om nötkreatur, svin, får, fjäderfä och hästar som slaktats i slakterierna och på gårdarna, både deras antal och mängd. I fråga om produktionen av hästkött och fjäderfäkött statistikförs inte slakt som skett på gårdarna. Uppgifterna i statistiken används av bland annat jordbruksförvaltningen, Eurostat, livsmedelsindustrin och lantbruksföretagarna.

1.2   Begrepp

I slakteriernas slaktmängd ingår de slaktdjur som slakteriet själv har köpt av producenterna och slaktat i det egna slakteriet, producentreturneringar samt slakt som utförts på entreprenad för producenterna. I mängden ingår inte kasserade slaktkroppar och delar av slaktkroppar.

I mängden nötkreatur som slaktats på gården ingår alla nötkreatur som i nötkreatursregistret anmälts som ”slaktats på gården”. Av nötkreatursregistret framgår endast antalet slaktade nötkreatur. För att få fram mängden i kilo multipliceras antalet med de genomsnittliga slaktvikter som ingår i slakteristatistiken.

Antalet slaktkroppar anges i statistiken som tusental och mängden som miljoner kilo.

I fråga om djur som slaktats vid slakterier ingår i gruppen nötkreatur över 130 kilo alla tjurar, kvigor samt mjölk- och dikor som har en slaktvikt över 130 kg.

I gruppen slakttjurar 80-129 kilo ingår alla nötkreatur av han- och honkön med en slaktvikt mellan 80 och 129 kilo.

I gruppen kalvar ingår alla ko- och tjurkalvar med en slaktvikt under 80 kilo.

I gruppen svin ingår slaktsvin, suggor och galtar.

I gruppen övriga fjäderfä ingår bl.a. broilrar, broilerhönor, kalkoner, gäss och ankor.

Gruppen får innehåller får och lamm.

I fråga om nötkreatur som slaktats på gården ingår i gruppen över 130 kg slaktvikt: kor, tjurar som är över 270 dagar gamla och kvigor som är över 330 dagar gamla.

I gruppen slakttjurar, slaktvikt 80-129 kilo ingår kvigor som är >_ 150 dagar < 330 dagar gamla och tjurar som är >- 90 dagar och < 170 dagar gamla.

Som kalvar räknas kokalvar som är under 150 dagar och tjurkalvar som är under 90 dagar gamla.

1.3. Klassificering

Uppgifterna presenteras på landsnivå.

1.4. Uppgiftskällor

Uppgifterna om slakt som gjorts vid slakterierna fås från slakteristatistiken. Uppgifterna om gårdsslakt av svin och får baserar sig på gårdsundersökningen som görs som en sampelundersökning bland jordbrukarna i december. Uppgifterna om slaktvolymen av nötkött vid slakterierna och på gårdarna fås från nötkreatursregistret som ingår i landsbygdsnäringsregistret.

1.5. Lagar, förordningar och rekommendationer

Tikes statistikproduktion grundar sig på lagen om jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (1200/1992), lagen om landsbygdsnäringsstatistik (1197/1996), lagen om landsbygdsnäringsregistret (1515/1994) samt statistiklagen (280/2004). Därtill innehåller Europaparlamentets och rådets förordning 1165/2008 skyldigheter angående statistiken över slaktade djur.

2. Metodbeskrivning av den statistiska forskningen

2.1. Statistikpopulation

Uppgifterna om antalet och mängden av de vid slakterierna slaktade produktionsdjurens slaktkroppar fås från den månatliga slakteristatistiken. Populationen för slakteristatistiken utgörs av slakterier som bedriver slakteriverksamhet och som är godkända av Livsmedelssäkerhetsverket Evira som EU-anläggningar i köttbranschen eller småskaliga anläggningar i köttbranschen.

Uppgifterna om gårdsslakt av svin och får baserar sig på en urvalsundersökning (gårdsundersökning). Som population för samplingen används lantbruksregistrets population. I registrets population ingår alla gårdar som bedriver jordbruksproduktion, och som har minst en hektar jordbruksareal och som har ett antal husdjur motsvarande minst en husdjursenhet.

2.2. Forskningsdesign och datainsamling

Gårdsundersökningen som utförs som en sampelundersökning görs i december genom telefonintervjuer. Populationen för gårdsundersökningen var år 2008 ca 65 800 gårdar. Urvalsram vid samplingen utgör de gårdar som har svin och får. Det fanns år 2008 ca 2500 svingårdar och ca 1790 fårgårdar. Bland fårgårdarna samplades ett urval på ca 550 gårdar och av svingårdarna ett urval på 1170 gårdar. För att urvalet ska vara så representativt för hela landet som möjligt är urvalet skiktat i tre delar enligt gårdens geografiska läge, produktionsinriktning och gårdsstorlek. Varje år byts 1/3 av gårdarna i samplet ut mot nya gårdar.

De data man fått fram vid undersökningen estimeras både genom normal estimering med viktningskoefficienter för stratifierat urval och genom kvotskattning. Om man i det skede uppgifterna behandlas till exempel lägger märke till att ett observerat värde är ovanligt stort kontrolleras att det observerade värdet är korrekt. Om värdet är korrekt, stryks gården från stratat och gården ombildas till ett eget stratum, varvid det avvikande observerade värdet inte viktas för tungt i det ursprungliga stratat. Av de gårdar som ingick i samplet besvarade 97 % frågorna för gårdsundersökningen i december 2008.

3. De publicerade uppgifternas felfrihet och exakthet

Uppgifterna om slakter som gjorts vid slakterierna kan betraktas som relativt korrekta, eftersom datainsamlingen för slakteristatistiken är ganska täckande. Det kan uppstå vissa problem i slakteristatistiken på grund av dubbelräkning. Två slakterier kan anmäla om samma slaktade djur, om den ena aktören har köpt djuren av producenten och slaktat dem i det andra företagets slakteri.

I fråga om gårdsslakt av svin och får kan statistikens tillförlitlighet försvagas av ett visst svinn i fråga om svaren och också av att urvalsmetoden kanske inte är den bästa metoden för att få fram en verksamhet som utövas på ett ganska litet antal gårdar. Det går inte att få fram uppgifter om slaktvikterna på de nötkreatur som slaktats på gårdarna, mängden slaktat kött i kilo har därför beräknats genom att multiplicera antalet slaktkroppar enligt statistiken med slakteriernas genomsnittliga slaktvikter. Det är möjligt att den genomsnittliga slaktvikten är för hög, varvid produktionsmängden av nötkött som slaktats vid gårdsslakterier är större än i verkligheten. Dessutom försämras tillförlitligheten hos antalet hemslaktade nötkreatur av att alla nötkreatur som anmälts som slaktade på gården till nötkreatursregistret inte nödvändigtvis gått till livsmedelsbruk.

4. De publicerade uppgifternas tidsenlighet och rättidighet

Statistiken beskriver totalproduktionen av kött på årsnivå. Statistiken över hela året blir färdig i början av mars och uppgifterna i statistiken är slutliga.

5. Uppgifternas tillgänglighet och transparens

Statistiken publiceras årligen i form av en statistisk rapport och kan fås från webbtjänsten Matilda på adressen www.matilda.fi . Statistiken publiceras både i den lantbruksstatistiska årsboken.

6. De statistiska uppgifternas jämförbarhet

Statistik över totalproduktionen av kött finns tillgänglig från början av 1950-talet. Tidsserierna i statistiken är jämförbara från och med år 1996, som var det första år då varmviktsavdrag tillämpades under hela statistikåret. I Finland började man vid vägningen av slaktkroppar tillämpa ett varmviktsavdrag på 2 % den 1 juli 1995. Varmviktsavdraget innebär att man minskar kroppens varmvikt med 2 % för att kompensera den viktminskning som sker när slaktkroppen svalnar. Avdrag för varmvikt tillämpades inte mellan 1 mars 1990 och 30 juni 1995. Tidigare, fram till den 28 februari 1990, användes ett varmviktsavdrag på 3 %. I statistiken har varmviktsavdragets effekt kalkylerats bort för perioden 1 januari 1990-28 februari 1990. Förändringarna gäller inte slakt av fjäderfä eller slakt som utförts på gårdarna.

Från och med 2001 har uppgifterna om slaktkropparnas antal och mängd vid slakt av nötkreatur i slakterier och på gårdarna fåtts från nötkreatursregistret. Fram till år 2001 samlades uppgifterna om slakt av nötkreatur vid slakterierna in månatligen från slakterierna med en statistikblankett, och uppgifterna om slakt av nötkreatur på gårdarna erhölls i samband med gårdsundersökningen som är en urvalsundersökning.

Från och med år 2006 har uppgifterna om slakt av hästar, getter och får samlats in från flera slakterier än under tidigare år. Från och med år 2006 är uppgifterna om slaktmängderna av dessa djur därför inte helt jämförbara med slaktmängderna för år 2005 och tidigare år.

Sedan 2008 har mängden hemslaktat fjäderfä inte längre upptagits i statistiken

7. Tydlighet och konsistens

Statistiken innehåller uppgifter om antal och mängd av slaktkroppar som slaktats i slakterierna och på gårdarna. Statistiken över totalproduktionen av kött är inte jämförbar med den månatligen publicerade slakteristatistiken, eftersom denna inte omfattar hemslakten på gårdarna. Inte heller statistiken över köttproduktionen områdesvis innehåller uppgifter om slakter som gjorts på gårdarna.

Uppdaterat