Utnyttjad jordbruksareal

1.1. Sammanfattning över statistikens datainnehåll och användningsändamål

Statistiken över utnyttjad jordbruksareal innehåller uppgifter om de viktigaste odlingsväxternas odlingsarealer, arealerna av träda, icke odlad åker som sköts och övrig jordbruksareal i Finland kalenderåret 2007. Statistiken ger en bild av växtodlingens omfattning i vårt land. De som främst använder statistiken är förvaltningen, forskningen och rådgivningen samt lantbruksföretagarna och livsmedelsindustrin. Uppgifterna används förutom för planering, beslutsfattande och uppföljning av besluten också för bland annat undervisning och forskning. Uppgifterna levereras också till Eurostat.

1.2. Begrepp

I höstvetearealen ingår också speltvete.

I gruppen blandsäd ingår flera spannmålsslag. Här kan förutom stråsäd också ingå baljväxter.

Gruppen övriga spannmålsslag innehåller rågvete, bovete, majs och övriga spannmålsslag.

I gruppen vallar över 5 år ingår också naturängar och -beten, hagmarker, vallar på skyddszoner samt skyddsremsor.

I gruppen trädgårdsväxter ingår grönsaker, jordgubbar och under 5 år gamla odlingar av prydnadsväxter på friland.

Växtslagen i gruppen övriga växter kan variera. I gruppen ingår för närvarande odlingsarealerna av bl.a. grönfoder, camelina, bondböna, vicker, spånads- och oljelin samt frökryddor (utom kummin).

En icke odlad åker som sköts måste vara gräsbevuxen, och växtligheten slås en gång under vegetationsperioden.

I den odlade arealen ingår areal som används för odlig av stråsäd, vallar (under 5 år), ärter, potatis, sockerbeta, rybs och raps, kummin, olje- och spånadslin, rörflen samt grönsaker på friland samt odling av övriga växtslag.

Växthusodlingen omfattar all växthusareal som används för odling av trädgårdsväxter i Finland. Uppgiften fås från trädgårdsföretagsregistret.

Den utnyttjade jordbruksarealen omfattar odlad areal, träda, icke odlad åker som sköts, minst fem år gamla vallar, fleråriga trädgårdsväxter, växthusodling och hemträdgårdar.

1.3. Klassificering

Odlingsarealen för varje gröda anges i tusental hektar på landsnivå och per arbetskrafts- och näringsdistrikt. Områdesindelningen sker enligt den kommun där gårdens driftscentrum är beläget. Områdesindelningen motsvarar situationen under statistikåret per den 1 januari .

1.4. Uppgiftskällor

Som uppgiftskälla används främst Tikes (Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentrals) lantbruksregister, vars datainnehåll till största delen baserar sig på uppgifter som samlats in av jordbrukarna i samband med landsbygdsnäringsförvaltningens myndighetsuppgifter.

1.5. Lagar, förordningar och rekommendationer

Tikes statistikproduktion grundar sig på lagen om jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (1200/1992), lagen om landsbygdsnäringsstatistik (1197/1996), lagen om landsbygdsnäringsregistret (1515/1994) samt statistiklagen (280/2004). Dessutom innehåller EU:s förordningar 959/93 och 837/90 vissa åligganden gällande statistikföringen över utnyttjad jordbruksareal.

2.1. Statistikpopulation

Uppgifterna i statistiken över utnyttjad jordbruksareal baserar sig främst på lantbruksregistret. I registrets population ingår alla gårdar som bedriver jordbruksproduktion, och som har minst en hektar utnyttjad jordbruksareal eller som har ett antal husdjur motsvarande minst en husdjursenhet.

2.2. Forskningsdesign och datainsamling

Den största delen av uppgifterna om odlingsarealer i lantbruksregistret fås från det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS) som ingår i lantbruksregistret. Arealuppgifterna för stöd som inte ansöker som stöd har insamlats genom en statistikförfrågan som riktats direkt till odlarna. År 2007 ingick ca 69 100 gårdar i lantbruksregistret.

Till skillnad från de övriga odlingsväxterna är arealerna för hö, ensilage, grönfoder och betesvall kalkylerade uppgifter. Uppgifterna om vallarealen specificerat enligt användningsändamål kan inte fås ut från IACS, utan de baserar sig på resultaten från skördeförfrågningen som gjorts i oktober. I skördeförfrågningen tillfrågas odlarna om vallens användningsändamål, efter hur den första skörden använts. Skördeförfrågningen är en urvalsundersökning där urvalet görs genom stratifierat urval. År 2007 omfattade urvalet ca 6 000 gårdar. De data man får fram vid skördeundersökningen estimeras genom normal estimering med viktning för stratifierad sampling. En noggrannare metodbeskrivning ingår i kvalitetsbeskrivningen för Odlingsväxternas skörd.

Den areal som använts för växthusodling fås från trädgårdsföretagsregistret.

Uppgifterna i statistiken över utnyttjad jordbruksareal kan anses vara synnerligen tillförlitliga, eftersom lantbruksregistrets täckning är nästan 100 procent, och IACS som ingår i landsbygdsnäringsregistret täcker ca 98 procent av alla gårdar som bedriver jordbruksproduktion. Dessutom granskar man genom olika metoder att uppgifterna är korrekta innan jordbruksstöden betalas ut.

På grund av att summorna avrundas är totalarealernas summor i tabellen inte alltid korrekta.

Statistiken över utnyttjad jordbruksareal är slutlig, och beskriver omfattningen av Finlands växtproduktion. Statistiken färdigställs i november-december under statistikåret.

Statistiken publiceras i webbtjänsten Matilda www.matilda.fi genast då den färdigställts. I december utges ett Jordbruksstatistisk rapport om den utnyttjade jordbruksarealen. Här ingår också preliminära uppgifter om höstsädesarealen och uppgifter om den direktsådda arealens andel av höstsädesarealen samt uppgifter om de direktsådda arealerna av vårsäd och rybs. Dessutom ingår uppgifter om odlingsarealerna i den Lantbruksstatistiska årsboken.

Tike publicerar årligen också en preliminär uppskattning över den utnyttjade jordbruksarealen. De preliminära uppskattningarna baserar sig på de uppgifter om preliminär odlingsareal som fås via IACS. Den första uppskattningen som gäller hela landet publiceras i juni. I månadsskiftet juni-juli preciseras uppskattningen så att den också gäller per arbetskrafts- och näringscentral.

Arealerna av odlingsväxter har statistikförts sedan år 1920. Före år 1995 baserade sig arealuppgifterna på urvalsundersökningar samt på de totalundersökningar som gjordes vart tionde år. I och med omfattningen av odlingen av olika växter förändras har också de statistikförda växtslagen ändrats i viss mån. Statistikföringen blev noggrannare år 1995, då man började basera uppgifterna om odlingsarealerna på uppgifterna om totalarealer enligt IACS. Från och med år 2000 ingår i totalarealerna också arealerna för de gårdar som inte ansöker om stöd.

Odlingsarealen av trädgårdsväxter enligt statistiken om utnyttjad jordbruksareal kan något avvika från odlingsarealen enligt trädgårdsföretagsregistret. I regel är trädgårdsarealen enligt trädgårdsföretagsregistret något större än odlingsarealen enligt lantbruksregistret. Skillnaden beror på registrens olika karaktär och klassificering.

Uppdaterat