1. Statistikuppgifternas relevans

1.1. Sammanfattning över statistikens datainnehåll och användningsändamål

Statistiken över utnyttjad jordbruksareal innehåller uppgifter om de viktigaste odlingsväxternas odlingsarealer, arealerna av träda och övrig jordbruksareal i Finland kalenderåret 2009. Statistiken ger en bild av växtodlingens omfattning i vårt land. De som främst använder statistiken är förvaltningen, forskningen och rådgivningen samt lantbruksföretagarna och livsmedelsindustrin. Uppgifterna används förutom för planering, beslutsfattande och uppföljning av besluten också för bland annat undervisning och forskning. Uppgifterna levereras också till Eurostat.

1.2. Begrepp

I höstvetearealen ingår också höstspeltvete.

I vårvetearealen ingår också vårspeltvete.

I gruppen blandsäd ingår flera spannmålsslag. Här kan förutom stråsäd också ingå baljväxter.

Ärter omfattar torkade mat- och foderärter.

Gruppen övriga spannmålsslag innehåller rågvete, bovete, majs och övriga spannmålsslag.

I gruppen trädgårdsväxter ingår grönsaker, jordgubbar och under 5 år gamla odlingar av prydnadsväxter samt snittgrönt och barrväxter till snitt på friland.

Växtslagen i gruppen övriga växter kan variera. I gruppen ingår för närvarande odlingsarealerna av bl.a. hampa, oljedådra, vicker, samt frökryddor (utom kummin).

I den odlade arealen ingår areal som används för odlig av stråsäd, vallar (under 5 år), ärter, potatis, sockerbeta, rybs och raps, kummin, olje- och spånadslin, rörflen, grönfodersäd samt grönsaker på friland samt odling av övriga växtslag.

Gruppen vall minst 5 år innehåller hö, ensilage, grönfoder och bete. I gruppen vallar över 5 år ingår också naturängar och -beten, hagmarker, vallar på skyddszoner samt skyddsremsor.

Gruppen fleråriga trädgårdsväxter innehåller äppelträd, bärbuskar, färdig gräsmattor och prydnadsvide. I gruppen fleråriga trädgårdsväxter ingår också prydnadsväxter samt snittgrönt och barrväxter till snitt på friland.

Växthusodlingen omfattar all växthusareal som används för odling av trädgårdsväxter i Finland. Uppgiften fås från trädgårdsföretagsregistret.

Den utnyttjade jordbruksarealen omfattar odlad areal, träda, minst fem år gamla vallar, fleråriga trädgårdsväxter, växthusodling och hemträdgårdar.

1.3. Klassificering

Odlingsarealen för varje gröda anges i tusental hektar på landsnivå och per arbetskrafts- och näringsdistrikt. Områdesindelningen sker enligt den kommun där gårdens driftscentrum är beläget. Områdesindelningen motsvarar situationen under statistikåret per den 1 januari.

1.4. Uppgiftskällor

Som uppgiftskälla används främst Tikes (Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentrals) lantbruksregister, vars datainnehåll till största delen baserar sig på uppgifter som samlats in av jordbrukarna i samband med landsbygdsnäringsförvaltningens myndighetsuppgifter.

1.5. Lagar, förordningar och rekommendationer

Tikes statistikproduktion grundar sig på lagen om jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral (1200/1992), lagen om landsbygdsnäringsstatistik (1197/1996), lagen om landsbygdsnäringsregistret (1515/1994) samt statistiklagen (280/2004). Dessutom innehåller EU:s förordningar 959/93 och 837/90 vissa åligganden gällande statistikföringen över utnyttjad jordbruksareal.

2. Metodbeskrivning av den statistiska forskningen

2.1. Statistikpopulation

Uppgifterna i statistiken över utnyttjad jordbruksareal baserar sig främst på lantbruksregistret. I registrets population ingår alla gårdar som bedriver jordbruksproduktion, och som har minst en hektar utnyttjad jordbruksareal eller som har ett antal husdjur motsvarande minst en husdjursenhet.

2.2. Forskningsdesign och datainsamling

Den största delen av uppgifterna om odlingsarealer i lantbruksregistret fås från det integrerade systemet för administration och kontroll (IACS) som ingår i lantbruksregistret. Arealuppgifterna för stöd som inte ansöker som stöd har insamlats genom en statistikförfrågan som riktats direkt till odlarna. År 2009 ingick ca 64 200 gårdar i lantbruksregistret.

Till skillnad från de övriga odlingsväxterna är arealerna för hö, ensilage och grönfoder kalkylerade uppgifter. Uppgifterna om vallarealen specificerat enligt användningsändamål kan inte fås ut från IACS, utan de baserar sig på resultaten från skördeförfrågningen som gjorts i oktober. I skördeförfrågningen tillfrågas odlarna om vallens användningsändamål, efter hur den första skörden använts. Skördeförfrågningen är en urvalsundersökning där urvalet görs genom stratifierat urval. År 2009 omfattade urvalet ca 6 000 gårdar. De data man får fram vid skördeundersökningen estimeras genom normal estimering med viktning för stratifierad sampling. En noggrannare metodbeskrivning ingår i kvalitetsbeskrivningen för Odlingsväxternas skörd.

Den areal som använts för växthusodling fås från trädgårdsföretagsregistret.

3. De publicerade uppgifternas felfrihet och exakthet

Uppgifterna i statistiken över utnyttjad jordbruksareal kan anses vara synnerligen tillförlitliga, eftersom lantbruksregistrets täckning är nästan 100 procent, och IACS som ingår i landsbygdsnäringsregistret täcker ca 98 procent av alla gårdar som bedriver jordbruksproduktion. Dessutom granskar man genom olika metoder att uppgifterna är korrekta innan jordbruksstöden betalas ut.

På grund av att summorna avrundas är totalarealernas summor i tabellen inte alltid korrekta.

4. De publicerade uppgifternas tidsenlighet och rättidighet

Statistiken över utnyttjad jordbruksareal är slutlig, och beskriver omfattningen av Finlands växtproduktion. Statistiken färdigställs i november-december under statistikåret.

5. Uppgifternas tillgänglighet och transparens

Statistiken finns i Tikes Matilda-informationstjänst www.lantbruksstatistik.fi och i Lantbruksstatistisk årsbok. Skördestatistik för åren 2002–2008 har publicerats i publikationen Jordbruksstatistisk rapport och före det i publikationen Tietokappa.

Statistiken publiceras i webbtjänsten Matilda www.lantbruksstatistik.fi genast då den färdigställts. I december utges ett Jordbruksstatistisk rapport om den utnyttjade jordbruksarealen. Här ingår också preliminära uppgifter om höstsädesarealen och uppgifter om den direktsådda arealens andel av höstsädesarealen samt uppgifter om de direktsådda arealerna av vårsäd och rybs. Dessutom ingår uppgifter om odlingsarealerna i den Lantbruksstatistiska årsboken.

6. Uppgifternas jämförbarhet

Arealerna av odlingsväxter har statistikförts sedan år 1920. Före år 1995 baserade sig arealuppgifterna på urvalsundersökningar samt på de totalundersökningar som gjordes vart tionde år. I och med omfattningen av odlingen av olika växter förändras har också de statistikförda växtslagen ändrats i viss mån. Statistikföringen blev noggrannare år 1995, då man började basera uppgifterna om odlingsarealerna på uppgifterna om totalarealer enligt IACS. Från och med år 2000 ingår i totalarealerna också arealerna för de gårdar som inte ansöker om stöd. När odlingsomfattningen, användningsändamålet och stödpolitiken för växter ändras, ändras även de statistikförda växtgrupperna vid behov.

Före 1995 motsvarade termen Odlad areal och träda mycket långt termen Tillgänglig jordbruksareal. Termen Tillgänglig jordbruksareal infördes 1995 i samband med att växtgrupperingen fick en ny grupp, Övrig tillgänglig jordbruksareal. Detta orsakade två ändringar: 1) i punkten Vallväxter slopades över fem år gamla vallar och 2) i punkten Trädgårdsväxter slopades fleråriga trädgårdsväxter. Samtidigt flyttades över fem år gamla vallar och fleråriga trädgårdsväxter från gruppen Odlingsareal (vallar och trädgårdsväxter på friland) till gruppen Övrig tillgänglig jordbruksareal.

Åren 2005–2008 inkluderade statistiken punkten Skött åker som inte odlas som hade avvikande stödvillkor än Träda.

7. Tydlighet och konsistens

Odlingsarealen av trädgårdsväxter enligt statistiken om utnyttjad jordbruksareal kan något avvika från odlingsarealen enligt trädgårdsföretagsregistret. I regel är trädgårdsarealen enligt trädgårdsföretagsregistret något större än odlingsarealen enligt lantbruksregistret. Skillnaden beror på registrens olika karaktär och klassificering.

Tike publicerar årligen också en preliminär uppskattning över den utnyttjade jordbruksarealen. De preliminära uppskattningarna baserar sig på de uppgifter om preliminär odlingsareal som fås via IACS. Den första uppskattningen som gäller hela landet publiceras i juni. I månadsskiftet juni-juli preciseras uppskattningen så att den också gäller per arbetskrafts- och näringscentral. Den av Tike publicerade preliminära höstsåddsarealen kan vad gäller höstvete och -råg betraktas som en preliminär uppskattning av dessa spannmålssorters odlingsareal. Uppgifterna baserar sig på de uppgifter som odlarna uppgett i samband med skördeundersökningen. I samband med gårds- och skördeundersökningen om höstspannmål och vårsådd har man också bett uppgifter om arealerna av direktsådd. Direktsåddens andel av arealerna av höstsådd är tillgänglig sedan 2003 och vad gäller vårspannmål och rybs sedan 2005.

Uppdaterat

23.12.2009