Tike undersöker årligen utvecklingen av antalet gårdar, åkerarealen, produktionsinriktningen och uppgifter om odlarna i statistiken över gårdarnas struktur, vars uppgifter hämtas från lantbruksregistret. Gårdar på över hundra hektar hade redan en fjärdedel av åkerarealen i Finland år 2009. De större gårdarna förvaltades av unga odlare.

Antalet gårdar minskade 2009 i ungefär samma takt som under de senaste åren men något snabbare än året innan. År 2009 fanns det 64 175 gårdar i Finland, dvs. cirka 1 600 färre än året innan. Sedan millennieskiftet har antalet gårdar minskat med cirka 20 procent. Mest har antalet gårdar minskat i Norra Karelen och Satakunta. Cirka 550 nya gårdar grundades under 2009, vilket var något fler än 2008. Av dessa hade närmare en tredjedel inte sökt jordbruksstöd.

Närmare 40 procent av de gårdar som lade ner produktionen hade inte sökt jordbruksstöd under stödansökningsperioden våren 2009. Nedläggning av lantbruksproduktionen var vanligast bland gårdar som idkade får- och getuppfödning samt övrig produktion. Cirka 7 procent av de nedlagda svingårdarna bytte produktionsinriktning till spannmålsodling. Så här stora ändringar i produktionsinriktningen var mer sällsynta inom andra produktionsinriktningar. I genomsnitt ändrade knappt 4 procent av gårdarna sin produktionsinriktning.

Den genomsnittliga åkerarealen ökade med nästan en hektar
Under de senaste åren har den genomsnittliga åkerarealen ökat med cirka en halv hektar. Mellan 2008 och 2009 ökade den genomsnittliga åkerarealen med knappt en hektar. År 2009 var den genomsnittliga åkerarealen 36 hektar. Andelen gårdar med en åkerareal på över 100 hektar steg till 6 procent, och deras andel av gårdarnas totala åkerareal var nästan en fjärdedel. Andelen små gårdar med en åkerareal på under 10 hektar har varit relativt stabil under de fem senaste åren. Sammanlagt 60 procent av gårdarna hade arrendeåkrar, och den genomsnittliga arealen för arrendeåkrar var 20 hektar. Mest arrendeåkrar hade relativt unga odlare i åldern 30–45 år.

Antalet boskapsgårdar sjönk mindre än tidigare
Produktionsinriktningarnas andelar var rätt likadan som under tidigare år. Sammanlagt 43 procent av de finländska gårdarna hade spannmålsodling som huvudinriktning och 19 procent mjölkboskapsskötsel. Antalet boskapsgårdar har under de senaste åren sjunkit betydligt mer än antalet växtodlingsgårdar, men skillnaden jämnades ut år 2009. Antalet boskapsgårdar sjunker fortfarande, men skillnaden gentemot andra produktionsinriktningar är inte längre lika stor som tidigare. Med undantag för mjölkboskaps- och fjäderfägårdarna ökade rentav boskapsgårdarnas relativa andel av alla produktionsinriktningar något.

Antalet gårdar i aktiebolagsform ökade
Antalet gårdar som ägs av privatpersoner och jordbrukskoncerner minskade samtidigt som i synnerhet antalet aktiebolagiserade gårdar ökade. Antalet odlare minskade med 1 400 personer från 2008, dvs. mer än året innan. Odlarnas medelålder sjönk med cirka sex månader år 2009 och var i genomsnitt 50,2 år. De äldsta odlarna fanns på Åland och i Nyland, de yngsta i Norra Österbotten. De största gårdarna mätt enligt genomsnittlig åkerareal disponerades av cirka 30-åriga odlare. I åldersgruppen 30–34 år var den genomsnittliga åkerarealen 46,3 hektar.

 


Ytterligare information:
Aktuarie Irene Mustalahti, tfn 020 77 21340
Forskare Mika Kuoppa-aho, tfn 020 77 21366
E-postadresserna är av formen förnamn.släktnamn@mmmtike.fi